Neoelian

Strålande sol o härligt ute, kommer bli en bra dag känner jag =)
Idag måste jag in till stan och hämta ut passen, köpa sololja o en till bikini, nu ska de solas o badas i 1 vecka.
Jag o Neo åker till Turkiet på Söndag. Har verkligen varit en del att fixa inför resan, spec med mina mediciner jag äter, kolla upp vad o hur jag får ta med dom, ringa o fixa läkarintyg på engelska ang dom osv, nytt pass till mig o ett till Neo, han var hur fin som helst på sitt, själv ser man inte klok ut :-D
Känner mig så glad mest, Concertan (min ADHD medicin) har äntligen gett effekt sen jag började med Kortison, jag är mer samlad o kan faktiskt tex städa någorlunda utan att sväva iväg alldeles, jag är med fokucerad o inte lika "motoriskt orolig" .

Imorgon ska jag på div röntgen ev hjärna, thorax o buk står de på kallelsen, känns lite läskigt faktiskt, ska infinna mig på avd 1½ timma innan undrsök för att dricka kontrastvätskan.
Har tidigare fått den intravenöst o regerat kraftigt med andnöd, nu ska jag dricka den, men vad händer om jag inte tål den nu heller? :-O
Känner mig sårbar o vill inte åka dit själv, men ingen har tid att fööja o jag är vuxen så får klara de själv.
Lika jobbigt känns de att jag inte får något svar direkt heller, kommer jag hinna få de innan resan? vill jag isf veta innan resan el oroar jag mig i onödan? Mycket funderingar.

Lite med sorg i hjärtat tränade jag med Lissan sista passet idag, är så otroligt tacksam över hennes stöd o hjälp.
Om någon där ute funderar på att sätta igång med träningen på allvar el känner att ni behöver bli pushade så kan jag helt klart rekomendera er att anlita Lisbeth som PT.
Nu är det bara att bita ihop o ta mig tusan kämpa lika duktigt varje pass själv, svetten ska rinna o musklelfibrerna ska slitas sönder för nu är de dags att lägga in en högre växel o börja kämpa med kosten.
Nu VET jag att jag orkar bra mycke mer än jag trott, jag har ökat på bra med vikterna o jag kan, om jag vill.
I väntan på bussen hem tog jag mig en tur på Gina Tricot o med mig hem följde dessa, jag längtar som en tok efter sommarvärme, bad, grilla o lata soldagar på Trundön =)

Vart inte helt som jag hade tänkt mig, dagen började helt okej.
Lämnade barnen o tränade, kände att de kändes lite annorlunda än vanligt men har kännt mig något låg hela veckan så fortsatte.
Mötte upp mannen på stan o åt en god lunch, handlade o hem o vilade.
Kände redan kring lunch hur hjärtat rusade på rätt ordentligt men tänkte de går över, låg o vilade men hjärtat pumpade på ännu mer o pulsen slog så hårt att jag kände de i hela kroppen.
Vi hämtade barnen o jag gick förvi VC för att be dom kolla trycket o pulsen o de var ordentligt förhäjt så efter ett snabbt EKG blev de akuten där de togs prover o ett nytt EKG o efter 2½ timme fick vi åka hem med "diagnos" att min kropp reagerar på medicinerna jag äter. 
Åkte till mamma som passade barnen medans vi var på S byn, blev ett sent firande på hägnan som tände brasan kl 21, de var kallt o regnade men barnen verkade nöjda o vi åkte hem kring 21.30, tog inte många minuter innan dom somnade i bilen.

Jag är så glad att min läkare på sjukhuset som utreder mig nu anses så himla bra, han är verkligen bra, lyssnar på vad jag söger o hur jag upplever mina problem, ställer många frågor o tar alla möjliga prover o undersökningar.
19 maj ska jag göra en DT, blev något oroad igår på sjukhuset då läkaren jag träffade då sa varför min läkare vill göra en DT, han hade kännt en knöl i min mage.
Såklart tänker man de värsta tänkbara, kan vara ngt helt ofarligt men känns ändå som att man inte ska ha en knöl i magen.

Näpp nu frukost och en dusch sen göra oss redo för Leos lekland :)